Åttio procent färre asylsökande 2016

Under 2016 minskade antalet asylsökande i Sverige med 80 procent jämfört med året innan. Inom de största invandrargrupperna minskade antalet nyanlända ännu mer.

Under 2015 sökte mer än 160 000 personer asyl i Sverige. I fjol, under 2016, sjönk antalet asylsökande till 29 000. Det är den lägsta siffran sedan 2009. Den är även lägre än flera föregående år, inte minst åren 1990 till 1993 då kriget på Balkan pågick.

Alla länder utom ett minskar

Antalet asylsökande för de största invandrargrupperna minskade ännu mer än den totala siffran. Antalet asylsökande från Syrien, Afghanistan och Irak minskade med 89, 93 respektive 87 procent. Den enskilt största gruppen asylsökande kommer fortfarande från Syrien, där den humanitära katastrofen har eskalerat under året. Under 2016 sökte ungefär 5 000 syrier asyl i Sverige. Den enda gruppen som ökade under 2016 var asylsökande från Turkiet som fördubblades till strax under 800 personer.

2015 ett extremt flyktingår

Den höga siffran för antalet asylsökande under 2015 var ett solklart rekord i den svenska immigrationshistoriken, och den ledde till politiskt tumult med krav på hårdare gränskontroll eller till och med stängda gränser. Kraven ansågs stå i konflikt med de åtaganden som ställs av FNs flyktingkonvention, vilken Sverige har ratificerat (skrivit under på). Ändå infördes till exempel passkontroll på Öresundsbron, något som inte har förekommit mellan länder i Norden sedan 1958.

Skärpta asyllagar 2016

Den drastiska minskningen i antalet asylsökande under 2016 kan hänga samman dels med avtalet mellan EU och Turkiet från den 18 mars 2016. Det kan också ha att göra med de hårdare asyllagar som Sverige införde under sommaren 2016.

De nya lagarna medför bland annat att den som är i behov av skydd numer kan ges ett tillfälligt uppehållstillstånd, en ny företeelse i det svenska asylsystemet. Det tillfälliga uppehållstillståndet gäller i 13 eller 36 månader beroende på om man räknas som flykting eller som ”alternativt skyddsbehövande”. Det innebär att man inte uppfyller definitionen av ”flykting” i FNs flyktingkonvention men har andra skäl, till exempel att man riskerar att utsättas för tortyr om man återvänder hem.

En annan skärpning i de nya lagarna är att den som har sökt asyl men fått avslag inte längre har rätt att få ett boende tillgodosett eller att uppbära dagersättning från Migrationsverket. Även rätten för den asylsökandes familj att få komma till Sverige har begränsats – så kallad anhöriginvandring med asylgrund.

Mer läsning

Du kan läsa mer om den här statistiken på Migrationsverkets hemsida. Där finns även en beskrivning av de nya lagarna från 2016.